Vad är riktålder?
Riktåldern är den ålder som pensionssystemet räknar med att du går i pension – och den styr alla viktiga åldersgränser i den allmänna pensionen. Den följer medellivslängden: när vi lever längre höjs riktåldern, så att pensionen räcker lika länge som tidigare.
Riktåldern infördes i lagen 2019 och började tillämpas 2026. Den beslutas sex år i förväg, så att du kan planera. Tre saker hänger på den:
- Tidigaste uttag av allmän pension (inkomstpension och premiepension): riktåldern minus tre år.
- Garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg: från riktåldern.
- Sjukersättning och a-kassa: till och med månaden innan du uppnår riktåldern (i dag månaden innan du fyller 67).
Tidigare var åldrarna fasta. Fram till 2019 kunde du ta ut allmän pension från 61 år och få garantipension från 65. Sedan dess har gränserna höjts i steg – till 62 år 2020, 63 år 2023 och 64 år 2026 för tidigaste uttag, och till 66 år 2023 och 67 år 2026 för garantipension – och från 2026 knyts de till riktåldern i stället för att höjas genom enskilda beslut.
Riktålder per födelseår
Riktåldern är beslutad till 67 år för perioden 2026–2032, vilket omfattar dig som är född 1960–1965. För senare årskullar finns bara prognoser – med undantag för tidigaste uttagsålder, som är beslutad för födda till och med 1967. Tabellen visar vad som gäller för din årskull.
| Födelseår | Riktålder | Tidigast uttag av allmän pension | Garantipension och bostadstillägg | Status |
|---|---|---|---|---|
| 1960 | 67 år | 62 år | 67 år (2027) | Beslutad |
| 1961 | 67 år | 63 år | 67 år (2028) | Beslutad |
| 1962 | 67 år | 63 år | 67 år (2029) | Beslutad |
| 1963 | 67 år | 64 år (2027) | 67 år (2030) | Beslutad |
| 1964 | 67 år | 64 år (2028) | 67 år (2031) | Beslutad |
| 1965 | 67 år | 64 år (2029) | 67 år (2032) | Beslutad |
| 1966 | 67 år (prognos) | 64 år (2030) – beslutad | 67 år (2033, prognos) | Delvis beslutad |
| 1967 | 68 år (prognos) | 64 år (2031) – beslutad | 68 år (prognos) | Delvis beslutad |
| 1968–1969 | 68 år (prognos) | 64 år (prognos) | 68 år (prognos) | Prognos |
| 1970–1981 | 68 år (prognos) | 65 år (prognos) | 68 år (prognos) | Prognos |
| 1982–1984 | 69 år (prognos) | 65 år (prognos) | 69 år (prognos) | Prognos |
| 1985–1997 | 69 år (prognos) | 66 år (prognos) | 69 år (prognos) | Prognos |
| 1998–2014 | 70 år (prognos) | 66–67 år (prognos) | 70 år (prognos) | Prognos |
| 2015–2017 | 71 år (prognos) | 67 år (prognos) | 71 år (prognos) | Prognos |
Källa: Pensionsmyndighetens sida "Riktålder för allmän pension" (uppdaterad oktober 2026), rapporten "Pensionsåldrar och arbetslivets längd" (VER 2026-13, april 2026) och regeringens beslut om riktålder till och med 2032. Prognoserna bygger på förväntad medellivslängd, uppdateras varje år och är inte bindande – riktåldern fastställs först sex år i förväg.
Är du född 1959 eller tidigare påverkas du inte av höjningen 2026 – dina gränser var redan uppnådda: allmän pension från 61–62 år beroende på årskull och garantipension från 65 eller 66 år (Pensionsmyndigheten anger 66 år som riktålder för födda 1958–1959).
Vad betyder "tidigast uttag"?
Tidigast uttag är den lägsta ålder då du får börja ta ut din allmänna pension – som huvudregel tre år före riktåldern. Övergångsregler gör att vissa årskullar kan ta ut ännu tidigare. Men att du får betyder inte att du bör: varje år du väntar höjer pensionen för resten av livet.
Den allmänna pensionen räknas om efter hur många år den förväntas betalas ut. Tar du ut den vid 64 i stället för 67 fördelas samma kapital på tre år till, och månadsbeloppet blir ungefär 20 procent lägre, livet ut – Pensionsmyndighetens tumregel är cirka 6–7 procent lägre pension för varje år du tar ut den före riktåldern. Många som vill sluta jobba tidigt gör därför klokare i att leva på tjänstepension och eget sparande de första åren och låta den allmänna pensionen växa.
Bra att veta: det finns ingen fast pensionsålder – du bestämmer själv när du börjar ta ut, och ju längre du väntar desto högre blir månadsbeloppet. Sedan 2023 har du dessutom rätt att vara kvar i din anställning till 69 års ålder enligt lagen om anställningsskydd.
Hur påverkar riktåldern din allmänna pension?
Riktåldern bestämmer bara när du får ta ut den allmänna pensionen, inte hur mycket du tjänat in. Men eftersom pensionen räknas om efter förväntad utbetalningstid blir beloppet högre ju närmare – eller längre förbi – riktåldern du tar ut den.
- Inkomstpension och premiepension kan tas ut från riktåldern minus tre år, helt eller delvis (25, 50, 75 eller 100 procent).
- Garantipension kräver att du nått riktåldern. Den som har låg inkomstpension och tar ut den tidigt får alltså ingen garantipension förrän vid riktåldern – och kan få lägre garantipension, eftersom den beräknas som om du tagit ut vid riktåldern. Vad som gäller om du flyttar utomlands läser du i vår guide om garantipension utomlands.
- Bostadstillägg och inkomstpensionstillägg följer samma ålder som garantipensionen.
Hur påverkar riktåldern din tjänstepension?
Tjänstepensionen styrs inte av riktåldern utan av ditt kollektivavtal och ditt pensionsbolag. De flesta tjänstepensioner kan tas ut tidigare än den allmänna pensionen – privatanställda (ITP och SAF-LO) från 55 år, statligt och kommunalt anställda från 61–62 år – men avtalens "pensionsålder" ligger vanligen vid 65 år.
Det gör tjänstepensionen till nyckeln för dig som vill gå i pension före riktåldern: den kan betala de första åren medan den allmänna pensionen får växa. Men ett tidigt uttag av tjänstepension sänker också den, och vissa avtal kräver att du slutar arbeta för att få ta ut den. Hur din tjänstepension fungerar, och om det lönar sig att samla eller flytta den, går vi igenom i vår guide om tjänstepension.
Så räknar du på din egen pensionsålder
Enklast är att bli medlem hos Pensionera: där ser du allmän pension och tjänstepension samlade med en prognos, och kan se hur olika uttagsåldrar påverkar beloppet. Vill du ha hjälp att tolka siffrorna och sätta ihop en plan hjälper en pensionsrådgivare dig.
- Hitta din årskull i tabellen ovan – notera riktålder och tidigast uttag.
- Se din prognos som medlem – vid riktåldern och vid tidigast uttag.
- Räkna med tjänstepension och eget pensionssparande om du vill sluta före riktåldern.
- Se över efterlevandeskydd innan du börjar ta ut – vissa val kan inte ångras.
Frågor och svar om riktålder
Riktåldern för dig som är född 1966 är ännu inte beslutad – prognosen är 67 år, men den fastställs först sex år i förväg. Det som är beslutat är att du tidigast kan ta ut allmän pension vid 64 år, alltså 2030. Garantipension och bostadstillägg får du vid riktåldern.
Ja, men inte med allmän pension om du är född 1963 eller senare – då är tidigaste uttag 64 år. Är du född 1961 eller 1962 kan du ta ut allmän pension från 63. De flesta tjänstepensioner kan dock tas ut tidigare, så många går i pension vid 63 på tjänstepension och sparande och väntar med den allmänna pensionen.
Ja. Allmän pension kan tas ut tre år före riktåldern, och tjänstepension ofta ännu tidigare. Men varje år du tar ut tidigare sänker månadsbeloppet för resten av livet, och garantipension får du först vid riktåldern. Räkna på det innan du bestämmer dig – din prognos som medlem visar skillnaden.
Nej. Riktåldern beslutas sex år i förväg utifrån medellivslängden och ändras bara när den har ökat tillräckligt. För 2026–2032 är den 67 år. Prognosen är 68 år för dig som är född 1967–1981, 69 år för dig som är född 1982–1997 och 70 år eller mer för dig som är född 1998 eller senare – men det är inte beslutat.
Riktålder är den lagstadgade ålder som styr den allmänna pensionens gränser. "Pensionsålder" används ofta om den ålder då du faktiskt går i pension – eller om åldern i ditt kollektivavtal, som vanligen är 65 år. Du väljer själv när du går, inom de gränser som gäller för varje pensionsdel.
Nej. Du har rätt att arbeta kvar till 69 år enligt lagen om anställningsskydd, och du kan kombinera arbete med hel eller delvis pension. Fortsätter du arbeta efter riktåldern tjänar du in mer pension och höjer dessutom beloppet genom att vänta med uttaget.
Läs mer
Innehållet är allmän information och ersätter inte personlig rådgivning. Kapital som placeras kan både öka och minska i värde, och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.
Källor- Pensionsmyndigheten – Riktålder för allmän pension: åldersgränser per födelseår och prognoser (uppdaterad 9 oktober 2026).
- Pensionsmyndigheten – Pensionsåldrar och arbetslivets längd – svar på regeringsuppdrag 2026 (VER 2026-13, april 2026): beslutade åldersgränser 2027–2031 och historiken 2020–2026.
- Regeringen – Riktåldern för pension 2032 fastställd till 67 år (pressmeddelande 29 maj 2026) samt förordning (2026:895) om riktålder för pension för år 2032.
- Socialförsäkringsbalk (2010:110), 2 kap. 10 a–10 d §§ – riktålder för pension.
- Pensionsmyndigheten – Det här är garantipension.
- Pensionsmyndigheten – Funderar du på att ta ut din pension tidigt? (tumregel 6–7 procent per år).
- Pensionsmyndigheten – Utbetalning av tjänstepension; Fora – Ta ut din tjänstepension; Collectum – Ordlista (ITP).
- Försäkringskassan – Så påverkar höjd pensionsålder dig med ersättning från Försäkringskassan (1 december 2025); lag (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring.
- Lagen (1982:80) om anställningsskydd, 32 a § – rätt att kvarstå i anställning till 69 år.