Vad är efterlevandeskydd?
Efterlevandeskydd är ett samlingsnamn för de skydd som gör att dina pensionspengar betalas ut till efterlevande – make, maka, sambo eller barn – om du dör. Utan skydd stannar pengarna i försäkringskollektivet och fördelas som arvsvinster till de som lever längre.
Det finns olika skydd i olika delar av pensionen, och de fungerar inte likadant. Därför är det viktigt att veta vad du har i varje del – och vad du saknar.
Allmän pension: efterlevandeskydd i premiepensionen
I den allmänna pensionen kan du bara välja efterlevandeskydd för premiepensionen – inte för inkomstpensionen. Valet gör du normalt när du första gången ansöker om att ta ut din premiepension. Har du valt skyddet kan du inte ångra dig – men gifter du dig eller blir sambo efter pensionsstarten kan du lägga till det i efterhand.
- Skyddet kan bara omfatta make, maka, registrerad partner eller sambo – aldrig barn. För sambo krävs att ni har eller har haft gemensamma barn, eller tidigare varit gifta. Skyddet gäller bara om du dör efter att du börjat ta ut premiepensionen; dör du dessförinnan blir pengarna arvsvinst.
- Det kostar ingen avgift, men din egen premiepension blir lägre varje månad eftersom pengarna ska räcka till två liv. Hur mycket lägre beror på både din och din partners ålder. I Pensionsmyndighetens räkneexempel minskar månadsbeloppet med allt från cirka 7 procent (du 63 år, partner 70 år) till cirka 45 procent (du 70 år, partner 50 år). Räkna på just er situation med Pensionsmyndighetens verktyg innan du väljer.
- Dör du efter valet betalas premiepensionen ut till din partner under resten av hens liv. Dör partnern före dig fortsätter dina utbetalningar på samma, lägre nivå. Skiljer ni er upphör skyddet och din pension räknas upp igen.
Viktigt: skyddet i premiepensionen kan inte tas bort när det väl är valt. Det kan bara läggas till i efterhand vid nytt äktenskap, registrerat partnerskap eller samboskap – ansök inom tre månader från att förhållandet inleddes, så börjar skyddet gälla ett år efter ansökan. Fundera igenom valet i god tid innan du ansöker om pension.
Utöver det finns en separat efterlevandepension i den allmänna pensionen som betalas oavsett vad du valt. Din partner (under 67 år) kan få omställningspension på 55 procent av din beräknade pension i tolv månader – längre om ni har barn under 18 – med ett golv på 10 508 kr i månaden (2026). Barn under 18 får barnpension på 30–35 procent av din beräknade pension (mer om de är flera), med ett grundskydd på 1 973 kr i månaden (2026). I de flesta fall behövs ingen ansökan.
Tjänstepension: återbetalningsskydd och familjeskydd
I tjänstepensionen finns två vanliga skydd: återbetalningsskydd, som gör att det sparade kapitalet betalas ut till familjen, och familjeskydd, som är en försäkring som betalar ett bestämt belopp per år under en viss tid. Vilka skydd som finns beror på ditt kollektivavtal – ITP, SAF-LO, KAP-KL/AKAP-KR eller PA16.
- Återbetalningsskydd kostar ingen avgift men sänker din pension något, eftersom du avstår från arvsvinster. Varken Collectum, Fora eller SPV anger någon exakt procentsats – effekten beror på bolag, ålder och hur länge skyddet gäller. Till skillnad från premiepensionen kan du ofta lägga till eller ta bort det även senare, men lägger du till det senare krävs oftast en hälsodeklaration. Undantag: inom 12 månader efter att du gift dig, blivit sambo eller fått barn kan du lägga till skyddet utan hälsoprövning (SAF-LO: även inom en månad från att du anslöts).
- Familjeskydd är en försäkring där du i ITP 1 och SAF-LO själv väljer belopp (1–4 prisbasbelopp per år, 59 200–236 800 kr 2026) och utbetalningstid (5, 10, 15 eller 20 år); premien tas från dina pensionsinbetalningar. Inom kommun och region (AKAP-KR, KAP-KL) och staten (PA 16) ingår i stället ett familjeskydd eller en efterlevandepension som arbetsgivaren betalar och som du inte väljer själv. Det valbara skyddet passar den som har små barn och vill garantera ett visst belopp.
- Har du flera tjänstepensioner från olika arbetsgivare kan du ha olika skydd i varje – och ibland dubbla skydd du inte behöver.
Tjänstegrupplivförsäkring (TGL) ingår oftast i kollektivavtalet och betalar ett skattefritt engångsbelopp till din familj om du dör under anställningen – som mest 6 prisbasbelopp, 355 200 kr 2026, plus barntillägg på upp till 118 400 kr per barn under 17 år. Beloppet trappas ned från 55–56 års ålder.
Pensioneras tjänst Efterlevandeskydd är något annat än skydden ovan: en grupplivförsäkring på 250 000 kr hos Idun Liv som du kan teckna som medlem för 46 kr per månad. Den kompletterar – men ersätter inte – efterlevandeskyddet i din pension.
Privat sparande: förmånstagare
I en kapitalförsäkring eller pensionsförsäkring styr du vem som får pengarna genom ett förmånstagarförordnande. I en kapitalförsäkring väljer du fritt förmånstagare; i en pensionsförsäkring får bara make, maka, registrerad partner, sambo eller barn vara förmånstagare. Pengar på ett ISK ingår i stället i dödsboet och fördelas enligt arvsreglerna.
Kontrollera att förordnandet stämmer med din livssituation – ett vanligt misstag är att en tidigare partner fortfarande står som förmånstagare.
Vad kostar efterlevandeskydd?
Efterlevandeskydd kostar sällan en avgift i kronor. Kostnaden är i stället en lägre egen pension: du avstår från arvsvinster, och i premiepensionen fördelas kapitalet över två liv. För premiepensionen kan det enligt Pensionsmyndighetens räkneexempel handla om allt från cirka 7 till cirka 45 procent lägre månadsbelopp beroende på både din och din partners ålder; för återbetalningsskydd i tjänstepensionen är effekten normalt mindre, men ingen valcentral anger någon exakt siffra. Familjeskydd har en faktisk premie.
Räkna alltid på din egen situation. Ett skydd som sänker pensionen med flera tusen kronor i månaden kan vara helt rätt för en familj med små barn – och helt onödigt för den som inte har någon att skydda.
Behöver jag efterlevandeskydd?
Ja – om du har partner eller barn som är beroende av din inkomst, särskilt om pensionen är ojämnt fördelad mellan er. Nej – om du är ensamstående utan barn: då betalar du för ett skydd ingen får nytta av, och gör bättre i att ta ut en högre egen pension.
- Småbarnsfamilj – familjeskydd i tjänstepensionen ger ett garanterat belopp under barnens uppväxt.
- Par där den ena har mycket högre pension – efterlevandeskydd eller återbetalningsskydd jämnar ut risken.
- Vuxna, självförsörjande barn och partner med egen pension – skyddet kan ofta tas bort för högre egen pension.
- Ensamstående utan barn – välj bort skyddet.
Så lägger du till eller tar bort efterlevandeskydd
- Premiepension: väljs i ansökan om allmän pension hos Pensionsmyndigheten. Kan inte tas bort efteråt; kan bara läggas till vid nytt äktenskap, partnerskap eller samboskap – ansök inom tre månader.
- Tjänstepension: ändras via din valcentral eller direkt hos pensionsbolaget – Collectum (ITP, inloggning via avtalat.se), Fora (SAF-LO), Pensionsvalet/Valcentralen (KAP-KL/AKAP-KR, där själva skyddet ändras hos försäkringsbolaget) och SPV (PA 16). Att ta bort skydd går oftast när som helst; att lägga till kräver hälsodeklaration utom inom 12 månader efter giftermål, samboskap eller barns födelse.
- Privat försäkring: ändra förmånstagarförordnandet hos bolaget.
Frågor och svar om efterlevandeskydd
Det kostar ingen avgift, men din egen premiepension blir lägre varje månad eftersom pengarna ska räcka till två liv – ofta 10–30 procent lägre beroende på er ålder.
För premiepensionen nej – valet görs en gång när du ansöker om pension. I tjänstepensionen går det ofta att lägga till senare, men det kan kräva hälsoprövning.
Pengarna stannar i försäkringskollektivet och fördelas som arvsvinster. Den allmänna efterlevandepensionen från staten betalas ändå ut till partner och barn enligt sina egna regler.
Återbetalningsskydd gör att det sparade kapitalet betalas ut till familjen och kostar ingen avgift, men sänker din pension något. Familjeskydd är en försäkring med premie som betalar ett bestämt belopp per år under en viss tid.
Är du ensamstående utan barn betalar du oftast för ett skydd ingen får nytta av. Då är det ofta bättre att välja bort det och få en högre egen pension.
Läs mer
Innehållet är allmän information och ersätter inte personlig rådgivning. Kapital som placeras kan både öka och minska i värde, och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.
Källor- Pensionsmyndigheten – Efterlevandeskydd inom premiepensionen; Premiepensionen behöver du se över när du går i pension; Allmän pension – frågor och svar (tillägg av skydd efter pensionsstart).
- Pensionsmyndigheten – Vad händer med pensionen när du dör? (arvsvinster).
- Pensionsmyndigheten – Omställningspension; Barnpension och efterlevandestöd till barn; Ekonomiskt stöd när anhörig dör (belopp 2026).
- Regeringen – Prisbasbelopp för 2026 fastställt (59 200 kr).
- Avtalat (Collectum, ITP) – Återbetalningsskydd; Familjeskydd; Lägga till efterlevandeskydd (hälsodeklaration, 12-månadersregeln).
- Fora (Avtalspension SAF-LO) – Återbetalningsskydd; Familjeskydd.
- Pensionsvalet (AKAP-KR/KAP-KL) – Om din tjänstepension; SPV (PA 16) – Återbetalningsskydd; Om du dör när du är pensionär.
- Alecta – Tjänstegrupplivförsäkring (TGL) för ITP; Afa Försäkring – TGL, ersättning till förmånstagare vid dödsfall.
- Konsumenternas – Kapitalförsäkringar; Olika typer av efterlevandeskydd (förmånstagare i pensionsförsäkring).
- Pensionera – Användaravtal (2026-07-10), avsnitt 3.7 och 4.4 Efterlevandeskydd.