15 jan. 2025
Vad händer vid ett börsras?

Nu varnar pessimisterna, i synnerhet i USA, för att ett börsras kan vara nära förestående. De får alltid rätt, förr eller senare. Frågan är: vad händer då med mina fonder.
Vill du se hela din pension på ett ställe – allmän pension, tjänstepension och eget sparande?
Vi har tidigare pratat om relationen mellan risk och avkastning, att högre risk medför högre potentiell avkastning. Fondförvaltarna försöker därför hela tiden optimera relationen mellan risk och avkastning. När ett exempelvis ett virus, som inträffade 2020, skapar oro på hela marknaden sätts denna relation delvis ur spel. Frågan är då inte om fonden tappar i värde utan hur mycket.
Snabb återhämtning
Just 2020 återhämtade sig börserna snabbt och fortsatte sedan att klättra till slutet av 2021, trots pandemi och lockdowns. Det som förlorades på resor och detaljhandel hämtades in av internetföretag, e-handel och andra branscher som tog snabba kliv framåt.
Rysslands invasion i slutet av 2021 kylde ner börshumöret men kraschen uteblev och snart började en ny klättring och i slutet av 2024 slogs flera nya börsrekord. Den senaste riktigt stora kraschen hade vi 2008, då en stor kreditbubbla brast och flera stora banker gick omkull. Då tog det längre tid för marknaderna att återhämta sig.
Fonder med specifik inriktning
De flesta aktivt förvaltade fonder har en inriktning, exempelvis på ett land, en sektor eller en bransch, så det går inte att göra så mycket om en hel bransch eller sektor hamnar i utförsbacke. Förvaltaren av en läkemedelsfond kan inte byta aktierna i läkemedelsföretag mot skogsaktier. Följden blir att värdet på fonden krymper från två håll. Dels minskar aktierna i portföljen i värde, dels plockar andelsägarna ut sina pengar och placerar dem i andra fonder. Så småningom är det så lite kvar att fondinstitutet kan välja att slå samman flera fonder med liknande inriktning. Ett aktuellt exempel är de många Rysslands- och Östeuropafonder som försvann efter krigsutbrottet.
Indexfonder
Det finns också många passivt förvaltade fonder, oftast indexfonder, där målet är att fondens värde ska öka och minska med index. Dessa fonder anses ofta vara lågriskfonder och det stämmer, till den dag då börsen rasar och fonden hänger med i fallet.
Passivt förvaltade fonder styrs av datorprogram som köper och säljer aktier. En historisk börskrasch inträffade måndagen den 19 oktober 1987. Då då USA-börsen tappade nästan en fjärdedel av värdet på en enda dag, vilket utlöste en global börsnedgång. Det berodde på att datorerna hade instruktioner att sälja vid en viss nivå av nedgång, vilket ledde till att alla säljordrar löste ut samtidigt.
Det är därför man numera har spärrsystem i programmen och regler som stoppar börshandeln vid stora och snabba kursrörelser, så att människor ska kunna ta över spakarna innan datorerna har orsakat en total krasch.
Black Monday var den största kraschen i USA:s historia och har förärats i en dramaserie i tre säsonger, som gick mellan 2019 och 2021. Den är rätt kul, om än inte särskilt autentisk.
Blandfonder
Blandfonder kan välja att placera i både aktier och räntebärande papper, så när risken i aktier ökar kan förvaltaren flytta pengarna till obligationer. Det bromsar fallet, men eftersom avkastningen på obligationerna är väldigt låg och blir ännu lägre när alla köper obligationer så går det knappast att klara sig utan förluster. Obligationerna ökar förstås i värde när efterfrågan ökar, men det kompenseras av att räntan sjunker när många vill låna ut pengar.
Ränte- och obligationsfonder
Enkelt uttryckt: räntefonder har lägre risk och lägre avkastning än aktiefonder. Det är därför så många placerare söker sig till räntefonder när börskurserna rasar.
Den som förvaltar en fond som investerar i räntebärande papper kan sälja till ett högre pris när alla säljer aktier för att investera dem i obligationer. Problemet är att hen måste köpa nya räntebärande papper, så det riskerar att bli ett nollsummespel, om inte stater, kommuner och företag börjar låna upp pengar genom att sälja nya obligationer. Då kan tillgången på obligationer blir större än efterfrågan och då stiger räntorna.
Det finns risknivåer även med obligationer, någonstans mellan tyska statsobligationer och obligationer utställda av långivare med låg kreditrating. Det lärde vi oss 2008, då var det obligationsmarknaden som ledde fram till kraschen. En mängd osäkra lån hade förpackats i obligationer med uppskruvad kreditrating och när de plötsligt föll i värde fick bankerna slut på pengar. Kaoset kring cornaviruset fick de flesta obligationsfonder att tappa värde, men långt ifrån lika mycket som aktiefonderna.
Se hela din pension på ett ställe
Som medlem samlar du allmän pension, alla tjänstepensioner och ditt privata sparande i en översikt, med prognos och digital fondrådgivning. Översikten är kostnadsfri, och vill du ha hjälp av en licensierad rådgivare uppgraderar du när det passar dig.