12 juli 2024

Vad är det som bromsar pensionsgasen?

Profile image

Vem är det som bromsar pensionsgasen? Foto: John Göransson.

Alla är överens om att det allmänna pensionssystemet måste förändras. Men hur och när det ska förändras råder delade meningar om. Låt oss göra ett nedslag och se var vi står i frågan.

Vill du se hela din pension på ett ställe – allmän pension, tjänstepension och eget sparande?

Se hela din pension

Egentligen har vårt pensionssystem en enkel uppbyggnad, som består av två komponenter. Den ena finansieras av pensionsavgifter, den andra av statskassan.

Pensionsavgifterna

En pensionsavgift på 18,5 procent av lönen betalas av din arbetsgivare. Av de pengarna går 16 procent till inkomstpensionens statliga AP-fonder och 2,5 procent till premiepensionssystemet, som vi själva kan placera i fonder. Förra året fick Pensionsmyndigheten in 340 miljarder kronor i pensionsavgifter och betalade ut 358 miljarder i pensioner.

Avkastningen

Eftersom pensionsrätterna placeras i olika fonder genererar de avkastning. Tack vare det gick systemet med stort överskott förra året, trots att pensionsavgifterna var lägre än utbetalningarna. Förra året var avkastningen 145 miljarder kronor.

I genomsnitt har avkastningen i inkomstpensionen legat runt 3 procent sedan starten, premiepensionen på minst det dubbla. Vid årsskiftet fanns drygt 20 000 miljarder kronor i inkomstpensionssystemets kassa och drygt 2 000 miljarder i Premiepensionsfonderna.

Statskassan

Statskassan fyller på med pengar till garantipension, pensionstillägg och bostadsbidrag för pensionärer med låg intjänad pension. Numera får runt 60 procent av pensionärerna tillskott på pensionen.

Detta kostade staten 56 miljarder kronor förra året, ungefär 5 procent av statens budget. Nästa år beräknas kostnaden till 64 miljarder. Från 2026 beräknas kostnaden minska på grund av högre pensionsålder. Dessutom har skatten för pensionärer nyligen sänkts ytterligare, vilket kostat statskassan runt 2 miljarder kronor.

Pensionsåldrar

Vi har två olika pensionsåldrar i Sverige. Den ena handlar om när du kan ta ut din intjänade pension, den andra om när du har rätt till de olika tilläggen ur statskassan och dessutom betalar mindre skatt. De olika åldrarna justeras hela tiden uppåt i takt med att vår förväntade medellivslängd ökar.. Just när är gränsen 64 respektive 67 år.

Sedan millennieskiftet

Vårt pensionssystem har existerat sedan millennieskiftet och den del som bygger på pensionsavgifter har förändrats väldigt lite sedan dess. Det gäller däremot inte den andra delen, som finansieras via statskassan. Där har det skett stora förändringar vilket har lett till att statens kostnad, trots höjd pensionsålder, har ökat med 50 procent på tio år.

Ett av skälen till den ökade kostnaden är att pensionsutbetalningarna från statskassan är inflationsskyddade, medan den avgiftsfinansierade inte är det. De senaste årens höga inflation innebär att förskjutningen mellan den intjänade pensionen och de skattefinansierade har ökat. Det går inte längre att blunda för att det nuvarande systemet är i gungning.

– Främst är det de senaste årens förändringar som har gjort att livsinkomstprincipen och drivkraften till arbete har urholkats. Men sett till helheten av pensionssystemet, om man lägger till tjänstepensionen, är det hyfsat goda drivkrafter till arbete, sade Pensionsmyndighetens generaldirektör Anna Pettersson Westerberg nyligen i en intervju.

Hur lösa problemet?

Det som måste ske är alltså att andelen skattefinansierad pension måste minska. Det kan bara åstadkommas genom att inkomstpensionen ökar och för att finansiera det räcker det inte att höja pensionsåldern. Det finns bara tre sätt:

  1. Höjd pensionsavgift. Med en större avsättning följer högre pensioner. Det låter bra men det finns flera problem med detta. De rödgröna riksdagspartierna och pensionärsorganisationerna är för en höjning medan borgerliga partier och näringslivsorganisationer är oroliga för att höjda arbetskraftskostnader ska minska tillväxten och sysselsättningen, vilket kan leda till en ond spiral där pensionssystemet urholkas ännu mer. Dessutom innebär det att dagens pensionärer plockar ut de pengar som framtidens pensionärer betalar in till systemet.
  2. Inför en “pensionsgas”. Med den kan pensionerna höjas när systemet visar överskott, precis som den pensionsbroms som sänker pensionerna när systemet visar underskott. Samtliga riksdagspartier står bakom detta. Just nu överstiger AP-fondernas tillgångar pensionsskulden med nära 13 procent.
  3. Ändra förvaltningen av pensionspengarna så att avkastningen ökar. Att premiepensionspengarna växer dubbelt så snabbt som inkomstpensionspengarna kan bara tolkas på ett sätt: Konkurrens är bättre än monopol. Detta är en fråga som diskuteras väldigt lite. Visserligen har en utredning nyligen föreslagit en del förändringar av AP-fondernas organisation, men inga av förslagen syftar till högre avkastning utan handlar mer om att minska kostnaden för att förvalta fonderna..

Vad händer?

Det statliga pensionssystemet har en egen styrgrupp kallad Pensionsgruppen. När den samlades i början av februari hade den utökats till nio ledamöter och en styrelseordförande. Numera ingår samtliga riksdagspartier i gruppen, tidigare fattades SD och MP, eftersom de inte satt i riksdagen när gruppen bildades. Ordförande är Anna Tenje.

Vid årets första möte beslutade Pensionsgruppen att utreda två saker: Inrättandet av en “pensionsgas” och möjligheten att höja pensionsavsättningen.

En arbetsgrupp inom Regeringskansliet ska göra en översyn av hur överskottet i pensionssystemet kan hanteras. Pensionsmyndigheten har föreslagit en utdelning av den del av överskottet som ligger ovanför 10 procent till pensionssparare och pensionärer.

Den andra utredningen ska titta på möjligheten att höja pensionsavsättningen, som är en del av arbetsgivaravgiften. ”Pensionsgruppen är överens om att pensionsnivåerna primärt måste upprätthållas genom ett längre arbetsliv, men att det samtidigt för pensionerna, pensionssystemet och samhället är av betydelse att avgiften i pensionssystemet är på rätt nivå. Pensionsavgiftens nivå ska därför analyseras
Vidare”,
sade gruppen i ett uttalande efter februarimötet.

Lång process återstår

Fem månader har gått sedan dess och ännu är inga datum är satta för när de två utredningarna ska starta, vilka som ska genomföra dem och när de ska vara klara.

Pensionsgasen har redan utretts en gång, för 20 år sedan. Göran Persson lade utredningen i en låda som hans efterträdare Fredrik Reinfeldt aldrig öppnade och sedan dess har frågan stått stilla. Det återstår att se om det blir någon gas denna gång eller om även denna utredning hamnar i en låda någonstans i regeringskansliet, trots att åtta riksdagspartier står bakom.

Frågan om pensionsavgiften har diskuterats sedan millennieskiftet och hittills har maktbalansen bestått mellan fack och arbetsgivare. Alla regeringar har sett farorna i att öka priset på arbete och de rödgröna har istället ökat kostnaderna i statsbudgeten.

Se hela din pension på ett ställe

Som medlem samlar du allmän pension, alla tjänstepensioner och ditt privata sparande i en översikt, med prognos och digital fondrådgivning. Översikten är kostnadsfri, och vill du ha hjälp av en licensierad rådgivare uppgraderar du när det passar dig.

Bli medlem och se hela din pension

Nyheter

Håll dig uppdaterad med våra nyheter