13 nov. 2023
Respektavståndet krymper med åtta procent

Det är inte mycket kvar av respektavståndet mellan inkomstpensionärer och garantipensionärer. Foro: John Göransson.
Inkomstpensionen ökar med 1 procent i januari 2024. Det redovisar Pensionsmyndigheten till regeringen. Redovisningen visar också att fler får garantipension från och med nästa år. Garantipensionen följer prisutvecklingen och höjs därför mer än inkomstpensionen.
Vill du se hela din pension på ett ställe – allmän pension, tjänstepension och eget sparande?
Samtidigt höjs garantipensionen med 9,1 procent, eftersom den följer inflationen. Det innebär i praktiken att de 1,2 miljoner svenskar som bara har inkomstpension får en rejäl reallönesänkning.
– Inkomstpensionens utveckling ska vara i takt med inkomstutvecklingen i samhället. När inkomstpensionen beräknas förstärks den i början av utbetalningen med ett förskott på 1,6 procent. Förskottet dras sedan av från inkomstutvecklingen vid varje årlig omräkning av inkomstpensionen. Eftersom inkomsterna i snitt ökade med 2,6 procent 2023 blir ökningen av inkomstpensionen 1 procent, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.
I december blir premiepensionens utveckling känd och då går det att säga hur hela den allmänna pensionen utvecklas 2024.
Negativ reallöneökning
Garantipensionen följer prisutvecklingen mätt med prisbasbeloppet. De få som endast har garantipension får därför en höjning med 9,1 procent, vilket motsvarar höjningen av prisbasbeloppet. De flesta garantipensionärer har både inkomstpension och garantipension och får en höjning med mellan 1,0 och 9,1 procent. Efter årsskiftet väntas antalet pensionärer som får garantipension öka med cirka 190 000.
– Gränsen för att få garantipension flyttas när prisbasbeloppet stiger vilket tillsammans med riksdagens beslut om höjningar av garantipensionen, leder till att det idag är fler som får garantipension än som inte får det, säger Ole Settergren.
Det innebär att det så kallade respektavståndet mellan intjänad pension och garantipension knappast existerar längre. Vi är tillbaka i systemet som gällde innan pensionsomläggningen, med en garanterad folkpension till alla.
Så höjs pensionen för olika grupper
Av landets cirka 2,3 miljoner pensionärer har 1,2 miljoner inkomst- och/eller tilläggspension utan grundskydd som garantipension eller bostadstillägg. De får nöja sig med 1 procents högre pension. 755 000 pensionärer har en del inkomstpension och en del garantipension. Deras pension höjs alltså med mellan 1,0 och 9,1 procent. 292 000 garantipensionärer har ingen eller låg inkomstpension. De får upp till 9,1 procent i ökad allmän pension. Premiepensionens utveckling är inte medräknad. Den beräknas i december.
Statsanställda väntar med pensionen
En majoritet av de statsanställda går enligt Statens Pensionsverk numera i pension efter att de har fyllt 65 år. Under 2022 valde 55 procent att vänta med pensionen tills efter 65-årsdagen, en ökning från 50 procent året innan.
Var tredje statsanställd tar ut pension innan de har fyllt 65 år. Att åldersgränsen för när garantipension tidigast kan tas ut höjdes från 65 till 66 år vid årsskiftet spelar förstås en stor roll, samtidigt som åldersgränsen för rätten att behålla sin anställning höjdes från 67 till 68 år 2020. Andelen som går i pension efter 68-årsdagen har ökat från 2 till 16 procent under de senaste fyra åren. Under 2022 hade var sjätte ny pensionär fyllt 68 år.
Under 2022 var den genomsnittliga pensionsåldern 65 år för män och 65 år och 3 månader för kvinnor.
Statistiken visar också att det blivit vanligare att göra temporära uttag av tjänstepensionen. Temporärt uttag innebär att ett visst belopp utbetalas före 65 års ålder och ett annat belopp betalas ut från och med den månad man fyller 65, alternativt inget belopp alls efter 65-årsdagen. Livsvarigt uttag innebär att det i grunden är samma belopp som betalas ut både före och efter 65-årsdagen.
Svenska kvinnopensionerna sämst i Norden
Könsskillnaderna i de svenska pensionerna är störst i hela Norden, det framgår av Nordiska Ministerrådets rapport “Gender-equal pensions in the Nordics”.
Alla de nordiska länderna har hög sysselsättningsgrad för kvinnor och rankas ofta bland de mest jämställda länderna i världen. Ändå finns det en klyfta mellan kvinnors och mäns pension. Storleken på könsskillnaden varierar mellan 28 procent i Sverige och 5 procent på Island, enligt rapporten.
Den främsta förklaringen till skillnaden är i alla de nordiska länderna skillnader i arbetskraftsdeltagande mellan kvinnor och män, ojämn fördelning av betalt och obetalt arbete samt löneskillnader. Men det förklarar inte skillnaden mellan de nordiska länderna. Här är det snarare pensionssystemens olika utformningar som avgör. Den huvudsakliga skillnaden är mellan system som huvudsakligen är inkomstbaserade, som i Sverige, Finland och Norge och systemen i Danmark, där hela eller en hög andel av den allmänna pensionen är avgiftsfri.
Se hela din pension på ett ställe
Som medlem samlar du allmän pension, alla tjänstepensioner och ditt privata sparande i en översikt, med prognos och digital fondrådgivning. Översikten är kostnadsfri, och vill du ha hjälp av en licensierad rådgivare uppgraderar du när det passar dig.