11 dec. 2023
Ökad kritik mot urholkat pensionssystem

Pensionssystemet har gått på grund. Går det att bärga? Foto: John Göransson.
I förra numret av nyhetsbrevet berättade vi om hur “respektavståndet” mellan intjänad inkomstpension och skattefinansierad garantipension kommer att minska rejält efter årsskiftet. Nu börjar de kritiska rösterna öka.
Vill du se hela din pension på ett ställe – allmän pension, tjänstepension och eget sparande?
Akademikerfacket Saco konstaterar i en rapport att många akademiker inte når upp till pensionssystemets ursprungliga målsättning om en pension på 60 procent av slutlönen. Kompensationsgraden för personer födda 1963, med en månadslön på cirka 60 000 kronor i månaden, ser ut att stanna vid endast 40 procent av slutlönen.
– Det är dags att våra folkvalda gemensamt tar ansvar för livsinkomstprincipen och den allmänna pensionens nivå. Arbete, och utbildning, måste löna sig, säger Göran Arrius, ordförande Saco.
Saco vill se en höjning av pensionsavsättningen från dagens 17,21 procent till 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten överensstämmer med hur intjänandet var tänkt att fungera när nuvarande pensionssystem en gång infördes.Detta ska helst göras retroaktivt, så att nivån blir som den skulle ha varit om intjänandet redan vid införandet av nuvarande pensionssystemet hade motsvarat 18,5 procent av inkomsten upp till 7,5 inkomstbasbelopp
De avgifter på dina inkomster som går till pensionen är sammanlagt 17,21 procent. Samtidigt sägs det att pensionsavgiften och pensionsrätten är 18,5 procent av pensionsunderlaget. Hur går det ihop?
Det beror på att den pensionsgrundande inkomsten är inkomsten efter avdrag för den allmänna pensionsavgiften på 7 procent. Det är på den pensionsgrundande inkomsten som avgiften är 18,5 procent. 18,5 procent av inkomsten efter avdraget på 7 procent motsvarar en avgift på 17,21 procent av hela inkomsten. Det är den skillnaden som Saco och flera andra vill ta bort.
Saco vill också se en “pensionsgas”, där avsättningen ökar när det uppstår överskott i systemet.
– Det är oacceptabelt att systemet inte levererar pension på en godtagbar nivå. Det försvagar incitamenten för arbete och leder till en upplevelse av förlorad ekonomisk rättvisa, säger Ossian Wennström, utredare och förhandlare på Saco.
Mindre lönsamt för lågavlönade att jobba längre
Länsförsäkringar har räknat ut hur mycket högre pensionen blir om man jobbar till 67 års ålder i stället för att gå i pension vid 65. Det visar sig, inte oväntat, att det lönar sig mer för de högavlönade. Men avståndet är överraskande stort.
Återigen spökar det krympande respektavståndet. Om en lågavlönad höjer sin inkomstpension så sänks garantipensionen och bostadstillägget.
Enligt Länsförsäkringars beräkningar får en undersköterska med en genomsnittlig lön på 29 000 kronor 15 600 kronor i pension vid 65 års ålder. Om hen arbetar till 67 år blir det 2 100 kronor extra före skatt.
För en ingenjör med en lön på 55 000 kronor blir den totala pensionen vid 65 år 31 000 kronor. Om hen arbetar två år till ger det 4 000 kronor extra per månad, alltså dubbelt så stor höjning jämfört med undersköterskan.
Förödande för systemets legitimitet
SPF Seniorerna konstaterar i en rapport att låg- och medelinkomsttagare efter 40 års arbete kommer att få ungefär samma pension som de som inte jobbat alls. För privatanställda arbetare inom tjänstepensionsavtalet SAF-LO är sambandet mellan arbetade år och pension till och med negativt: med en slutlön på 35 000 kronor efter 40 års arbete blir den totala pensionen mindre än för de med fullt grundskydd, det vill säga garantipension och bostadstillägg. Är slutlönen 40 000 kronor så ger de 40 arbetade åren cirka 600 kronor mer i månaden än om man inte hade arbetat en enda dag.
– Politikerna borde för länge sedan ha sett över pensionssystemet, säger Eva Eriksson, som menar att utvecklingen är förödande för systemets legitimitet och för pensionspolitiken, säger SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson.
Även SPF Seniorerna anser att pensionsavsättningen måste höjas till 18,5 procent.
– Man måste fråga sig om vi fortfarande har ett inkomstbaserat pensionssystem. Vi går ju snarare mer och mer mot ett bidragspensionssystem, som liknar det gamla folkpensionssystemet, fortsätter Eva Eriksson.
Se hela din pension på ett ställe
Som medlem samlar du allmän pension, alla tjänstepensioner och ditt privata sparande i en översikt, med prognos och digital fondrådgivning. Översikten är kostnadsfri, och vill du ha hjälp av en licensierad rådgivare uppgraderar du när det passar dig.