Locket på tryckkokaren

Det pyser ur världsekonomins tryckkokare. Om inte värmen sänks kommer kanske locket att flyga av. AI-genererad bild.

Världens börser har länge varit som en tryckkokare. Stigande kurser på goda nyheter, sedan branta fall när ventilen löser ut. Frågan är vad som händer först. Sänks trycket eller flyger locket av?

Mellan 11 maj och 10 juni steg Stockholmsbörsen med 0,07%, New York ökade med 0,16%. Börserna steg på positiva nyheter om AI, försvarsindustri och hopp om en deeskalering av läget i Mellanöstern, för att sedan falla tillbaka igen när det stod klart att talet om fred och vapenvila även denna gång bara var varmluft.

Dåligt börsklimat
I Sverige är börsklimatet dåligt, med negativ tillväxt, -0,2%, första kvartalet 2026. Men inflationstakten pekar också nedåt, -0,2% i april, så med dagens låga räntor tar det emot att flytta pengarna från börsen.

Den svenska statsskulden ligger på drygt 35% av BNP, som fortfarande är bland de lägsta i världen. Men nu är det valrörelse och regeringen pumpar in hundratals miljarder i saker som halverade priser i kollektivtrafiken. Dessutom skenar försvarsutgifterna. Den tidigare principen om att ekonomiska reformer ska vara finansierade är, åtminstone tillfälligt, övergiven.

I EU är börsklimatet dåligt och har varit så länge. Inflationstakten ligger på över 3%, arbetslösheten på 6% och tillväxten på -0,1%. Den europeiska centralbanken ECB har lämnat räntan oförändrad trots att inflationen ligger långt över tvåprocentsmålet.

I USA trampar företagen på ganska bra. BNP-tillväxten hamnade på 1,5% första kvartalet 2026, från 0,5% föregående kvartal. Men börshumöret dämpas av att inflationen stiger på grund av ökade bränslepriser och tullar. I april låg den på 3,8%, i maj väntas den öka till 4,2%.

Tidigare förväntningar på att Federal Reserve skulle sänka räntan är som bortblåsta, nu räknar de flesta med att räntan ligger kvar på 3,5-3,75% året ut.

Krigsekonomi
Det är främst de pågående och hotande väpnade konflikterna som både ökar värmen i tryckkokaren och pressar ned locket. I Mellanöstern och Ukraina/Ryssland är kriget ett faktum. Samtidigt ökar oron för att Ryssland ska gå in i Moldavien, redan nu är ryska trupper stationerade i utbrytarrepubliken Transnistrien.  Samma sak gäller Georgien, som 2008 förlorade Abchazien och Sydossetioen till Ryssland.

I Taiwan har man sedan 2024 förberett sig på att Kina ska invadera landet. I Afrika pågår minst tre inbördeskrig i Sudan, Kongo-Kinshasa och Burkina Faso.

Ryssland och Iran har länge haft ett strategiskt militärt samarbete, samtidigt som Kina köper en stor del av Irans olja. Ryska trupper finns i samtliga konflikter i Afrika. Samtidigt är Nato försvagad av schismen mellan USA och flera europeiska Natoländer kring kriget i Mellanöstern och Israels agerande på Västbanken och i Gaza. Det går fortfarande att undvika ett världskrig, men det är också lättare än på länge att starta ett.

Fingret på säljknappen
Cyniskt nog kan krigsekonomi stimulera börsutvecklingen. När oljepriserna stiger tjänar bolag som pumpar upp olja i Nordsjön stora pengar. Ökade försvarsutgifter smörjer hjulen på industrin och byggsektorn. Problemet är oförutsägbarheten, som får investerarna att hela tiden ha fingret på säljknappen.

Visst kan tryckkokaren explodera. Men det finns också motkrafter, som vill trappa ner konflikterna, öppna Hormuzsundet och respektera andra länders suveränitet. I USA får Trump allt svårare att driva igenom sin vilja, i Ryssland syns tecken på att Putin blir alltmer isolerad. Det finns hopp om att gasen ska skruvas ner så att trycket kan minska och locket lyftas. Då kan vi få en period med blomstrande världsekonomi. Men det lär inte hända i år.