12 sep. 2024
Det våras för spararna!

Det statliga tvångssparandet var historiens sämsta sparform. Som tur är blev det mycket kortvarigt. AI-genererad bild.
Så kom den äntligen. Budgetposten som innebär att ISK-sparande upp till 300 000 kronor befrias från. Skatt. Över tre miljoner svenskar får därmed sänkt skatt nästa år. Vi berättar om reformens effekter och ser tillbaka på 46 års berg- och dalbana för skattemässigt gynna sparande i Sverige.
Vill du se hela din pension på ett ställe – allmän pension, tjänstepension och eget sparande?
Nu kommer de 3,9 miljoner svenskar som har ett ISK-konto att få dela på de 5,7 miljarder kronor reformen kostar 2025. Den femtedel, som har 300 000 eller mer på kontot får över 3 000 kronor i sänkt skatt, enligt SR. Den skattefria grundnivån för sparande kommer även att gälla i kapitalförsäkring och i så kallade PEPP-produkter.
Reformen genomförs i två steg. Från 2025 blir de första 150 000 kr en person sparar på ISK eller kapitalförsäkring skattefria, året efter höjs gränsen till 300 000 kronor.
Fler skattesänkningar
Regeringen har också med skattesänkningar för löntagare och pensionärer i budgeten. Deras räkneexempel från pressträffen 5 september visar att “en familj med polis och sjuksköterska och varsitt mediansparande i ISK” får 10 400 kronor lägre skatt per år medan “Två personer med genomsnittlig pension och varsitt mediansparande på ISK” sänker skatten med 5 000 kronor per år.
Beslutet om ISK-skatten var väntat. Det fanns med redan i 2022 års Tidöavtal men invasionen av Ukraina med efterföljande elprischock grävde så stora hål i statskassan att det inte gick att genomföra. De rödgröna har hela tiden motsatt sig skattefriheten, därför var det viktigt att hinna med den innan nästa valrörelse börjar skymta vid horisonten. Det lär vara svårt för de rödgröna att lova drygt 3 miljoner svenskar skatteökningar, så oavsett utgången av nästa val är chansen stor att skattebefrielsen blir permanent eller åtminstone långvarig.
Vad är poängen?
Vad är egentligen poängen med skattemässigt gynnat sparande? Ingen alls, svarar de flesta i det rödgröna blocket, som ändå ofta själva har utnyttjat möjligheten när den har uppstått. De borgerliga partierna ser däremot flera fördelar:
- Hushållen kan enklare spara ihop till en buffert att använda i dåliga tider och för att dryga ut pensionen
- Det skapar en balans mot de avdragsgilla räntorna.
- Om du får rabatt på att låna borde du få rabatt på att spara, är tanken. Annars är risken stor att hushållens skuldsättning ökar. Skulderna för de svenska hushållen har ökat från cirka 44 procent av BNP under 1995 till att nu vara runt 90 procent.
- Om hushållen sparar i fonder får svenska företag kapital. Vid halvårsskiftet fanns det drygt 716 miljarder kronor på ISK-kontona. Av dessa var 51 procent placerade i aktiefonder och 40 procent i blandfonder. Bara nio procent fanns i räntefonder. Av de nya pengar som kom in på ISK-kontona andra kvartalet 2024 placerades 91 procent i aktiefonder.
Lönsamt att låna, värdelöst att spara
Fram till 90-talets början fanns ännu en orsak; då gjorde höga marginalskatter, hög inflation och full avdragsrätt för räntor att det var lönsamt att låna och värdelöst att spara pengar på banken. Detta hade tidigare hållits i schack med tuffa villkor för utlåning men när kapitalmarknaden släpptes startade den lånekarusell som slutade med den stora finanskrisen 1990-1994. Sedan dess har det kostat att låna pengar, även om det under flera år var väldigt billigt. Banksparande har däremot aldrig varit särskilt lönsamt, vilket är en av förklaringarna till aktiefondernas snabba tillväxt.
Dragkampen om sparandet
Vi har i historien haft många skattemässigt gynnade sparformer. De flesta har startats av borgerliga regeringar och avskaffats av rödgröna regeringar. Först ut var skattespar, som introducerades av Gösta Bomans regering 1978. Skattefonderna fick bara investera i svenska aktier. Varje sparad krona var avdragsgill till 20 procent mot inkomstskatten. Dessutom var avkastningen under det år man sparade, samt de fem följande åren, skattefri.
Sparandet i skattefonderna byggde på månatliga insättningar och insättningarna var först maximerade till 400 kronor i månaden för att sedan höjas till 600 kronor. Lustigt är 600 kronor fortfarande, 46 år senare, den vanligaste storleken på svenskarnas månadssparande.
Socialdemokraterna kom tillbaka till makten 1982 och två år senare lanserades allemansspar. Det var inte avdragsgillt mot inkomst men avkastningen var skattefri fram till 1991, då Kjell-Olof Feldts skattereform satte stopp för detta. Skattesatsen blev 20 procent, mot 30 procent för andra kapitalvinster.
Skatte- och allemansfonderna gjorde svenska folket till fondsparare. 1990 uppgick antalet allemansfondkonton till 1,7 miljoner.
Tvångssparandet
Här måste vi lägga in en passus om tvångssparandet. När Sverige i full fart körde mot finanskrisen i slutet av 80-talet lanserade centerledaren Olof Johansson tvångssparandet i riksdagen och efter förhandlingar med S-regeringen infördes det i september 1989 trots starkt motstånd från i stort sett alla, inklusive LO. Det var motsatsen till ett skattemässigt gynnat tvångssparande och innebar att tre procent av skatten 1989 och 1990 tillfälligt konfiskerades av staten. Pengarna placerades inte alls utan låg kvar i statskassan i avvaktan på återbetalning. Tanken var att detta skulle minska hushållens konsumtion men det finns inga bevis för att det blev så, eftersom vi strax därpå kastades in i en lågkonjunktur som under ett par år kylde ner ekonomin till absoluta nollpunkten. I sin självbiografi Alla dessa dagar… kallar dåvarande finansminister Feldt tvångssparandet för “det dummaste jag gett mig in i”.
Sparbelopp från 1989 betalades tillbaka i maj 1990 medan sparbelopp från 1990 betalades tillbaka i februari 1991. Utbetalningen gjordes genom postanvisning. Allt var inte bättre förr!
14 år utan sparstimulanser
De borgerliga kom tillbaka mitt i finanskrisen 1991 och då fanns inte utrymme för att sänka skatten på sparande. När Göran Perssons regering kom tillbaka efter tre år fortsatte rivningsarbetet. 1987 miste allemanssparandet sin skattesubvention och från och med 1 juli 1998 omfattas allemansfonderna av samma regler som annat fondsparande.
Det skulle dröja 14 år, till 2012, innan Alliansen, ledd av Fredrik Reinfeldt, lanserade Investeringssparkontot (ISK). På ett ISK är det ingen skatt på kapitalvinsten, istället betalar spararen en årlig schablonskatt. Idag väljer fondspararna främst att spara i fonder via investeringssparkonto.
När den rödgröna regeringen tillträdde 2019 var det till en början lugnt. Men 2021 tillsatte dåvarande finansministern Magdalena Andersson en utredning som skulle se över möjligheten att höja skatten och/eller införa ett tak på ISK-konton. Det utlöste ett ramaskri och mitt i valrörelsen tvingades Magdalena Andersson, som då blivit statsminister, backa. Tre miljoner svenskar med ISK-konton låg i vågskålen.
De borgerliga lovade i stället att införa ett skattefritt fribelopp på ISK, något som sannolikt bidrog till valsegern.
Sedan kom budget efter budget som saknade den utlovade reformen. Oppositionens svekdebatt föll ganska platt, den hade ju velat höja skatten på ISK. Och nu kom den med i budgeten, Två år försenad och med bara hälften av den utlovade sänkningen.
Se hela din pension på ett ställe
Som medlem samlar du allmän pension, alla tjänstepensioner och ditt privata sparande i en översikt, med prognos och digital fondrådgivning. Översikten är kostnadsfri, och vill du ha hjälp av en licensierad rådgivare uppgraderar du när det passar dig.