De etiska fondernas resa

Många vill spara etiskt och väljer därför att placera i så kallade etiska fonder. Men det som ansågs oetiskt i går kan vara etiskt i dag och vice versa. Vi tar en titt på de etiska fondernas resa.

De etiska fonderna, eller ESG-fonder som de också kallas, utgår från tre grundpelare:
Environmental (Miljö): Klimatpåverkan, utsläpp, energi och resursanvändning.
Social (Socialt ansvar): Mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och jämställdhet.
Governance (Bolagsstyrning): Affärsetik, korruption och styrelsens sammansättning.

Alla börsnoterade bolag förses med betyg, bland annat av Morgan Stanley, där det högsta betyget är AAA och det sämsta CCC.

De senaste åren har synen på ESG förändrats och ett stort antal bolag som tidigare var exkluderade har släppts in i värmen. Det gäller främst tre branscher: medicinteknik och sjukvård, kärnkraft och vapen.

Medicinteknik och sjukvård
Det är inte helt enkelt att förstå ESG-betygen. Varför är exempelvis flera av de sämst rankade bolagen på Stockholmsbörsen verksamma inom sjukvård och medicinteknik? Att rädda liv och hälsa borde väl vara väldigt etiskt?

Ett delsvar är att branschen historiskt har varit dålig på klimatarbete. En studie från 2019 visar att om hälso- och sjukvårdsbranschen vore ett land skulle landet vara världens femte största utsläppare av växthusgaser.

Allt fler företag har förstått detta och satsar på att förbättra sitt ESG-betyg, för att locka fler investerare. Det har fungerat. Enligt en rapport från McKinsey ägs 12 procent av de tillgängliga aktierna i världens 30 största medtechbolag numera av ESG-fokuserade fonder.

Kärnkraft
Kärnkraft är en annan bransch som har kommit ut ur skamvrån. Nyligen var det otänkbart för ESG-fonder att investera i kärnkraft, men det har ändrats i och med att kärnkraftsdebatten har ersatts av klimatdebatten. När EU-kommissionen 2022 beslutade att kärnkraft ska räknas som hållbar energi, eftersom den inte bidrar till växthuseffekten, var besvikelsen stor i Europas gröna partier. Österrike överklagade beslutet till EU-domstolen, men förra året avvisades överklagandet och nu har allt fler etiska fonder inkluderat kärnkraftsaktier i sina portföljer.

Vapen
En tredje bransch som har öppnats för etiska fonder är vapenindustrin. I och med Rysslands anfall mot Ukraina har synen på försvarsindustrin förändrats i grunden. ESG-kriterierna talade om “kontroversiella vapen”, ett uttryck som var vidöppet för tolkningar. Förra året kom en lista som specificerar vilka vapen som är exkluderande: “personminor, klustervapen, biologiska och kemiska vapen vars användning, innehav, utveckling, överföring, tillverkning och lagring uttryckligen är förbjuden enligt de internationella vapenkonventioner som majoriteten av medlemsstaterna är parter i”.

Därmed blir det enklare att sätta ESG-betygen och en stor majoritet av ESG-fonderna har numera försvarsaktier i sina portföljer.

Dragkampen
För ESG-fonderna är de nya reglerna välkomna. Dragkampen mellan etiska investeringar och maximal avkastning blir förstås lättare om fler bolag godkänns. Dessutom finns en risk att kunderna ratar etikfonder om de inte följer med i sin tid. Exempelvis har svenskarnas syn på kärnkraft vänt till kraftigt positiv efter några år av elprischocker.

Detta innebär inte att ESG-fonderna har nått vägs ände. De exkluderande fonderna kan fortsätta exkludera bolag som behandlar sina medarbetare illa, som förstör naturen eller klimatet. De aktiva kan fortsätta investera i energiomställning och andra branscher som är viktiga för vår framtida överlevnad.