Bättre än väntat men nervöst

Det oroliga börsvädret får spararna att fly in i värmen. Foto: John Göransson.

Trumps attack på Iran har – hittills – inte fått den stora inverkan på ekonomin som många fruktade i början av mars. Men oron är stor på marknaden och kurserna rör sig snabbt. Det är långtifrån över.

Stockholmsbörsen föll rejält efter krigsutbrottet men hämtade sig sedan. Perioden 10 februari till 10 mars slutade OMXS30 på -1,72%. På onsdagen föll börsen tillbaka, vid tiotiden hade den backat med en dryg procent.

Skakigt i USA

I USA var det skakigt, med stora kursrörelser, perioden 10 februari till 10 mars slutade Dow Jones USA-index på  -2,4%. Faktum är att kriget i Iran påverkade mindre än man skulle kunna tro.

I amerikanska medier, inklusive de som stödjer presidenten, diskuterar man nu två saker: varför han valde att anfalla Iran och hur han ska ta sig ur kriget. Få utanför vita huset ser någon rimlig orsak och ännu färre ser en väg framåt som kan få slut på konflikten. Läget i Mellanöstern är värre än på många år och det påverkar hela världsekonomin.

Starkare dollar

Dollarn har stärkts med några procent av krisen, nu har den parkerat över 9 kronor. Det gynnar alla som äger fonder som handlas i dollar. Förra året backade dollarn mot kronan med nästan 18 procent, vilket åt upp det mesta av börsuppgångarna för svenskar som hade pengar i bland annat globalfonder och USA-fonder. Bland de drabbade finns alla som har sina premiepensionspengar i ickevsalsfonden AP7 Såfa.

Trump-TACO

Donald Trump har hela tiden ett öga på börsen, det är därför affärspressen i USA kallar honom TACO (Trump Always Chickens Out). Så fort börsen reagerar negativt på hans beslut, vare sig det handlar om tullar, attacker på andra länder eller annat, så backar han snabbt från tidigare beslut. Han mäter sin framgång i börsuppgång och som president har han stora möjligheter att påverka kurserna. Strategin har lyckats hittills, med en uppgång på runt 20% sedan han tillträdde. Priset är stora kursrörelser, eftersom marknaden är nervös. Vad ska han hitta på härnäst? Det frågar sig alla på världens börsgolv. Kritikerna menar att börsen hade gått ännu bättre om den hade sluppit den nyckfulla presidenten.

Dystert framåt

Det ser tyvärr lite dystert ut framåt även i Sverige. Höga oljepriser och ökade transportkostnader hotar att elda på inflationen, vilket leder till högre priser och kan tvinga Riksbanken att höja räntan. Det tidigare talet om sänkt styrränta har vänts till sin motsats på bara en vecka. Spararna plockar ut pengar från aktiefonder och placerar dem i räntefonder. 

Riksbankens senaste företagsundersökning gjordes i februari, innan USA och Israel attackerade Iran. Industrins läge är splittrat, visar undersökningen. Försvarsrelaterad verksamhet går starkt, medan delar av skogs-, stål- och fordonsindustrin möter svagare efterfrågan.

Ökad inflationsrisk

En starkare krona upplevs som en utmaning för exportföretag. Företagen tror inte att det inte finns utrymme att höja priserna mer än i linje med inflationen. Dagligvaruhandeln planerar tillfälliga prissänkningar när momsen på mat sänks, medan övrig handel räknar med måttliga prisökningar. 

Men, som sagt, undersökningen gjordes i februari. Sedan dess har dollarn stärkts och inflationsrisken ökat. Frågan är om regeringens tillfälliga momssänkning på mat, mellan 11 april och året ut,  kommer att kunna hålla priserna i schack.

Slutsatsen blir att börserna den närmaste tiden kommer att röra sig runt nollstrecket. Mycket tyder på att vi får en “varannandagssbörs”, där uppgångar ena dagen byts mor nedgångar dagen efter. Fyndjakt på måndag, vinsthemtagning på tisdag. Enkelt uttryckt: mer spekulationer än placeringar.