Augusti började med All time high

De första stegen tog flera miljoner år. Det senaste tog fyra år. Bilden är AI-genererad.

I slutet av juli inleddes en global börsfest av sällan skådat slag. Kurserna stack rakt upp över hela världen och skvallrade om en närmast euforisk marknadsoptimism. Frågan är hur länge det håller i sig.

Bara den senaste månaden, fram till lunchtid 11 augusti, hade Stockholmsbörsen ökat med nära fyra procent, med en All Time High 6 augusti. I USA var uppgången 2,4 procent, med en All Time High 5 augusti. Samma tendens sågs på de flesta av världens börser, S&P World index slog All Time High 7 augusti.

Det finns flera faktorer bakom uppgångarna. Positiva nyheter från Mellanöstern fick oljepriset att dyka. Det studsade sedan tillbaka men det dämpade inte börsglädjen.

Konjunkturen vänder uppåt
Bakom uppgångarna ligger också flera tecken på att konjunkturen är på väg att vända uppåt. Överraskande positiv makrostatistik skapade ett köpsug över hela linjen, från pensionsfonder till småsparare.

En annan överraskning är att det går så bra för många börsföretag. Halvårsrapporterna har börjat strömma in och i USA har vinsterna bland de största bolagen ökat med närmare 30 procent. Samma sak ser vi i Sverige, där många bolag har slagit prognoserna och det mesta pekar på att de som ännu inte har rapporterat kommer att följa den trenden.

Teknikbolagen drar
De tekniktunga bolagen leder uppgångarna och huvudorsaken är AI. Den befarade AI-bubblan har nu fyllts med substans och vinsterna har börjat rasa in. Lättnaden över att vi slapp den krasch som kom i internetrevolutionens inledning runt millennieskiftet. Nu är det inte bara bolag som möjliggör och utvecklar AI som gynnas, nu är det dags för de bolag som använder AI och de finns överallt.

Minns ni Metaverse? Hur vi i ett virtuellt universum skulle låta våra avatarer leva i interaktiva och delade 3D-miljöer på internet med hjälp av VR och AR. Varför föll de sakerna i glömska medan AI numera finns överallt?

Facebook bytte namn till Meta och runtom i världen investerades miljarder i att utveckla hårdvara och tillämpningar. VR-glasögon, headsets, kraftfulla datorer… Att träda in i Metaverse kostade många tusenlappar för konsumenten och skapade dessutom sjösjuka. Metaverse var bara för de allra nördigaste och de tröttnade snabbt.

Tillgängligheten är skillnaden
I dag är det få som talar om Metaverse, Meta själva övergav i tysthet strategin i mars 2026 och under sommaren upplöstes deras virtuella världar och events. Och kanske var det baksmällan efter den uteblivna VR-revolutionen som gjorde marknaden tveksam till AI. Tänk om det skulle sluta lika illa.

Det finns en stor skillnad: tillgängligheten. Med en hyfsad smartphone eller PC kan vem som helst använda tekniken. Kan man Googla så kan man använda AI. Du kan redigera dina bilder, göra spellistor i Spotify, boka resor och tusen andra saker med saker du förmodligen redan har hemma.

“Drygt en tredjedel (37 procent) av Sveriges befolkning över 16 år använder generativa AI-verktyg, och upp emot 58 procent använder AI-chatbotar regelbundet. Tekniken används främst för att skapa text, bild, kod och film, som idéförslag eller bollplank, samt för studier, arbete och personliga samtal”.

Åtminstone om man får tro Google Gemini, som levererade svaret på frågan “Hur många svenskar använder AI och vad använder man det till?”. Det kan tilläggas att bilden ovan är AI-genererad i en mobiltelefon, av ChatGPT.

AI slapp bubblan
Tack vare att AI så snabbt kunde nå ut till användarna slapp företagen vänta på att konsumenterna skulle vara rustade. När internetbubblan sprack hade mindre än hälften av svenskarna tillgång till internet, oftast via ett långsamt telefonmodem. I dag har 98 procent av svenskarna en bredbandsuppkoppling och eftersom det mesta av AI-innehållet skapas “i molnet” så behövs inte så mycket datorkraft av användaren.

AI kunde därför gå från utveckling till massmarknad snabbare än något annat tekniksteg. Ändå är vi bara i början. Det är svårare att säga vilka områden som inte kan ha nytta av AI än att säga vilka som kan ha det. Sjukvård, brottsbekämpning, underhållning, utbildning…

De fyra hoten
Det finns fyra saker som kan hota utvecklingen:

• Flaskhalsar: Från slutet av 2025 och framåt har kostnaderna för minnesmoduler fördubblats eller till och med mer än femdubblats för vissa produkter på grund av en kraftig global brist. Det beror på att det bara finns några få tillverkare av minneschips i världen och de kämpar hårt för att tillgodose behovet från Nvidia och andra AI-företag.
• Elbrist: Den serverkraft som AI och andra molntjänster kräver drar stora mängder el, i ett läge där tillgången på energi är begränsad och vi befinner oss i en enorm omställning från fossila bränslen till “ren” energi.
• Materialbrist: Gallium, germanium och andra sällsynta jordartsmetaller krävs för att tillverka inte bara minneschips utan också solpaneler, vindkraftverk och batterier.
• Politisk oro: De tre punkterna ovan har redan skapat geopolitiska spänningar, framför allt mellan USA och Sydostasien. Det finns också en växande oro för baksidorna med AI, som deepfake-videor, fusk i skola och forskning, desinformation och kriminalitet. Dessutom oroar sig många för att massarbetslöshet ska bre ut sig när AI ersätter jobben.

Inga nyheter
Ingen av de fyra punkterna är några nyheter för oss. Samtliga är kriser som har uppstått vid varje tekniksteg, från bronsåldern och framåt. Skillnaden är att det går så oerhört fort nu, vilket ökar riskerna.

Det tog 30 år från den första bilen till den första T-forden, som skulle göra bilen till en produkt för folket. Det fanns alltså hyfsat gott om tid att skala upp produktionen av bensin och gummi.

Det tog bara sju år från den första digitala mobiltelefonen till den första smarta mobiltelefonen, det var bråttom att bygga ut mobilnäten och göra dem snabbare.

AI har visserligen funnits ett tag. En stor milstolpe passerades 1997, när IBM:s superdator Deep Blue slog Garry Kasparov i schack. Men de första AI-tillämpningarna för konsumenter kom inte förrän ChatGPT introducerades i slutet av 2022. Det är mindre än fyra år sedan och vi är bara i början.

De politiska hoten
Det är framför allt politikernas ansvar som hotar den framgångsresa vi nu befinner oss på. Kan politikerna hålla balansen och klara utmaningarna i allt från flyktingkriser och krigshot till krav på mobilförbud i skolorna och stopp för Googles planerade serverhallar?

I det korta perspektivet, säg året ut, ser det ändå ljust ut. Vi kan nog räkna med att börskurserna slutar på ett rejält plus i år, kanske uppåt 20 procent.